labyrinten på kreta
– en odyssé i kroppens labyrint –

Om den skänkande dygden

"Med tjuvens öga blickar det mot allt glänsande, och smyger sig alltid kring de skänkandes bord.
   Sjukdom talar ur sådant begär. Denna tjuvaktiga lystnad är tecken på en försmäktande kropp.
   Uppåt går vår väg, från arten till överarten. Men ett elände är urartningen som alltid säger: 'Allting bara för mig!'
   Uppåt flyger vår mening. Så är den en symbol för vår kropp, en symbol för dess uppåtstigande. Och dygdernas namn är tecknen för detta stigande.
   Sålunda går kroppen genom tiderna, en vardande och stridande. Och vad är anden för kroppen? Dess striders och segrars härold, kamrat och eko.
   Liknelser är alla namn för gott och ont. De talar inte till oss, de vinkar bara. En dåre den som vill veta något om dem!"