Om källor
Den allt överskuggande källan till labyrinten på kreta är Du. När du vandrar
denna labyrint är du på en gång utforskare och examinator av dig själv. Du vandrar
din väg fram till en kartläggning av din nödvändighet när du konfronteras av en
symbolvärld, vilken i förstone ställer frågor, vilka bara du kan besvara, men som
efterhand kommer att svara emot en karta över ditt inre landskap. Om du är tålmodig
och viljestark, så blir du rikligt belönad. En rikedom i anden du skapar själv och
som du aldrig kan mista. Anden kommer då att erkänna saknadens smärta, och bejaka
kroppens närvaro. Och du behöver inte oroas av uppdämda känslor, skämmas
över frågor och svar, eftersom det bara är du själv som vet något om din inre vandringsväg.
Du kan, om du är modig, nå fram till djupet av din källa – en porlande och ren och
klar källa – där inga ögon kan se utom dina egna.
Andra källor, om än inte lika betydelsefulla, till datorprogrammet labyrinten på
kreta, är boken Sålunda talade Zarathustra, Sju Ensamheter av Friedrich Nietzsche,
tolkad och översatt från tyskan av © Tage Thiel, utgiven av Carlsson Bokförlag,
Stockholm 1989, ISBN 91 7798 244 4
och aforism 125, ur Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzsche, tolkad och översatt
från tyskan av Carl-Henning Wijkmark, utgiven av © Bokförlaget Korpen, Göteborg
1987, ISBN 91 7374 543 X
och boken PERSISKA DIKTER, urval av Hussain Azad, tolkad och översatt från persiskan
av © E. A. Hermelin, utgiven av P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1921
[Jag, undertecknad, har eftersökt efterlevande upphovsrättsinnehavare till E. A. Hermelins
översättning av boken PERSISKA DIKTER i urval av Hussain Azad, men inte kunnat finna
någon efterlevande upphovsrättsinnehavare som gör anspråk på denna av E. A. Hermelin
från persiskan till svenskan översatta text. E. A. Hermelin vistades åren 1909 till
1944 på S:t Lars mentalsjukhus i Lund och tolkade och översatte under denna period
tiotusen sidor persisk poesi till svenskan. En gärning att betrakta som en rik och
enastående gåva till den svenska kulturen. E. A. Hermelin dog på S:t Lars 1944.
E. A. Hermelins möte med persiskan tog gestalt i hans inre första gången då han
verkade som soldat i den brittiska Indienarmén.]
och Homeros – Iliaden, tolkad och översatt från grekiskan av © Ingvar Björkeson,
utgiven
av Natur och Kultur, Stockholm 1999, ISBN 91 27 07757 8
[Jag, undertecknad, har rört mig igenom Homeros – Iliaden och tolkat dess rymd, i datorprogrammet
labyrinten på kreta och på denna sajt kallas denna vandring för Ariadnes dröm.]
och diktsamlingen Rymd som Logik av mig, d.v.s undertecknad, bestående av sviterna:
• över trycket i havet
• när fokus leker
• av hemligheten möjlig
• från en stympad stjärna